« december 2004 | Main | februari 2005 »
Sedan jag läst två dikter (fattigt lite) av Christopher Patton i Paris Review har jag försökt hitta mer. Det har visat sig vara svårt. Ett av de få avtryck han gjort på nätet finns hos Duckymag, ett utdrag ur en längre dikt, "Weed Flower Mind". Det är något speciellt med hans stil, väldigt korta, rytmiska fraser som träffar rätt oftare än fel.
Haw-balked, thorn-touched, retracing steps, ditch-blocked:
seeking the serene, mannered garden
I stall, hedge in my blood.
Bara för att en grupp som utövar våld bättre beskrivs som motståndsrörelse än "terrorister" eller "rebeller" behöver man inte tycka att de strider för en god sak. (Så var det sagt.) Distinktionen är lik förbannat viktig.
Åsa Linderborg och Erik Wijk drar paralleller från Irak till ockupationsdanmark. Säkert inte populärt på en del håll, men fullständigt korrekt.
tvärtemot mediernas bild är det mesta av motståndsvåldet riktat mot själva ockupationsmakten och dess institutioner.
En riktigt bra understreckare i Svenska Dagbladet om Alfred Schnittke, bland annat chellokonserten och hjärnblödningen.
Cellokonserten, numera en klassiker på repertoaren, inleds med att den ensamma cellostämman lyfter i en serie långa intervallsteg som upprepas gång på gång på ett nästan hypnotiskt sätt - innan så solostämman och hela orkestern liksom imploderar i ett enda kaos av skärande dissonanser. Det är slaganfallet.
Musslor är skumma, steniga urtidsdjur. Men de är synnerligen goda med vitlök, chili, vin och pasta!
Anette Kullenberg skriver, bra, om hur kungen med hjälp av pr-hovet utnyttjat asienkatastrofen för att armbåga till sig ett informellt maktutrymme. Det finns ett intressant historiskt perspektiv i krönikan också, åtminstone för någon som är så illa informerad om svensk samtidshistoria som jag själv...
Kungahuset är en verklig sörja av nästan allting: bilar, båtar, smink, fattiga barn, Alzheimer. Man kan bara hoppas att Solliden Eau de Toilette lanseras. Ty som kungen sa i Dagens Nyheter: "Man är rädd att dra igång saker, det kan betyda kostnader och så måste man stå till svars sedan."
Om Moleskine och Bookbinders Design inte tjusar för tillfället, trots att de är bland världens bästa anteckningsböcker, finns många andra alternativ.
Just nu använder jag en bok från Sukie, tillverkad av kasserat tryckpapper från Indien. Den luktar tillfredsställande av diesel och tryckfärg. Kunde inte låta bli att sprätta upp några av de dubbelvikta sidorna, och hittade affischreklam för indisk mat och krishnamotiv i starka färger.
Finns bland annat på Moderna Muséet i Stockholm. Nej, jag har inte varit i Indien den här gången heller.
Random House har fått upp sin påkostade webbsida för Haruki Murakami. Hans senaste, Kafka on the shore, är klart läsvärd. Men den når inte upp till The wind-up bird chronicle eller Hard-boiled wonderland and the end of the world.
På torsdag är det dagen för åminnelse av nazisternas förintelseprojekt. Mycket intressant snurrar i tidningar och på teve under den tiden. En av de som fastnat i år är Guardians intervju med en av de ryssar som fritog Auschwitz.
Det finns många små förläggare av bräd- och rollspel numera. Det är en av välsignelserna som webben fört med sig, liksom internetbanken. Atomic Sock Monkey är ett tips. Spelet Monkey Ninja Pirate Robot ger ett par glada skratt. Och det är gratis. Det finns ett mycket vetenskapligt frågeformulär också. Jag är en lurig Ninja - "We don't even know you're there... before it's too late!"
Och för att runda av: Lomography har börjat sälja en supersexig pinhole-kamera för 35 mm-film. Jag är svårt, svårt frestad att köpa den bara för att ställa i bokhyllan och ha tills jag blir pensionär eller bryter benet eller nåt.
"Det egentliga agerandet dröjde hela 16 dygn. Först då höll kungen sitt berömda tal. Nu försöker monarkisterna ta poäng genom ett cyniskt utnyttjande av katastrofen."
Kungens PR-framstöt efter katastrofen kommenteras på Republik.nu.
"Hans tidigare frånvaro och fumliga massmediehantering har gett den republikanska rörelsen enkla segrar, det ska medges. Men hovet kommer snart att upptäcka att kungens nya öppna roll samtidigt ger utrymme för något som i praktiken varit okänt i media. Kritisk granskning av kungamakten."
Ja just det, sen när tillåter vi Knugen Kungen att vara en politisk kraft? Igår stod det på löpsedlarna att förtroende för kungen är "rekordhögt" eller något i den vägen. Det är ganska lätt att ha förtroende för någon vars jobb inte består av något annat än att äta middag med sultanen av Brunei, köra BMW och se viktig ut.
Stockholm är en väldigt mysig stad - det slår mig ibland.
Jag fick Haruki Murakamis senaste i brevlådan igår. Men jag läser Montaignes essäer, nu och ett tag framöver. Bäst från 1500-talet, kanske. Allt är knivskarpt, och lika färskt som för 450 år sedan.
Det var bara det.
Recent Comments